Therese Karlsson

Sitter här och blickar tillbaka på året som varit. Året som skulle bli så bra, men som blev ett helvete. Firade in nya året med underbara personer. Blev askalas full och gick och la mig långt innan alla andra. Fattar inte hur jag kunde bli så full eftersom jag inte drack så mycket. Men det berodde ju såklart på cancern som jag inte visste om att jag hade.

I februari kontaktade jag vårdcentralen på grund av knölarna på halsen och fick då diagnosen cancer. Cancer som är så vanligt och inte händer en själv. Vi har redan haft det en gång då pappa var sjuk, men vi trodde aldrig att det skulle komma tillbaka. Men när mitt liv var som härligast med skola, jobb, fest och allt som hör där till så kom bakslaget. Allting förändrades. Ingenting fortsatte som det skulle. Blev sjukskriven och slutade ju därför med skolan och jobben. Men jag har varit envis, allt jag vill göra kan jag göra. I stort sett i alla fall. Har nog inte missat en fest som jag velat gå på. Pubafton på hotellet och Ladan, är mina vänner där så är jag där! Varför skulle jag ligga hemma och deppa för att jag hade cancer när jag kunde ta vara på livet och ha roligt? Nej, så fungerar jag inte riktigt. Har haft så otroligt roligt. Och folk säger att man inte kan ha kul utan alkohol, bullshit! Vill inte höra att man inte kan följa med för man måste vara nykter, man kan ha roligt ändå, det har jag bevisat!

Kalas, fester, konfirmation, student, midsommar, vinkvällar (med alkoholfritt vin i mitt glas), tjejkvällar och mys, så som det ska vara. Men så kommer ju de tråkigheter som varit, operationer, cellgifter, blodproppar, sprutor, undersökningar, CANCER. Men nu är äntligen detta året över. Nu ska jag börja om. Börja plugga och jobba igen, träna och komma i form innan det är dags för skidresa. Ska bli så skönt att komma tillbaka till de normala.

Jag är trots det som hänt nöjd med mitt liv och nöjd med året. Allting negativt för även med sig något positivt. I detta fallet har det positiva varit att jag fått en helt annan syn på livet. Jag uppskattar allting mycket mer nu än vad jag gjorde för ett år sedan och det är ju bra!

Nu ska jag inte sitta här och mala på mer. Ska försöka göra ett bildinlägg med bilder från året men det får bli en dag nästa år. Idag har jag mycket att göra. Ikväll ska vi vara ett gäng här och äta trerätters. Ska bli hur trevligt som helst och att fira in året med nästan alla mina närmsta vänner kan ju inte bli bättre. Så nu har jag massa att förbereda och så ska jag försöka asa mig ut på en längre promenad i min ensamhet.

Jag önskar er alla ett Gott Nytt År!

Då var det ett tag sen jag var här och uppdaterade er.

Som sagt så fyllde jag år i helgen. Kalas i fredags och fika i lördags. Annars har helgen varit lugn. Igår satte jag igång med träningen igen efter ett par veckors vilande. Skönt med en timmes pass på crosstrainern, slut i kroppen efteråt. Kör ganska så lugnt. Huvudet vill mycket mer men det går inte för kroppen orkar inte. Frustrerande. Ser ut ibland som jag bara glider runt lite, står och trampar lite sakta bara. Men det är ju för att kroppen är nerkörd i botten och måste ju därför börja lugnt. Huvudsaken är ju att det är jobbigt för mig och det är det.

Igår kväll var jag riktigt trött. Somnade på soffan vid halv nio och vid halv tio knatade jag in och la mig i sängen. Steg upp vid nio idag på morgonen så har i alla fall sovit. Men när jag vaknade kände jag mig inte okej. Lite snorig och seg i halsen och så trodde Christian att jag hade feber, men han hade fel. I alla fall så har kroppen fått vila idag. Ingen träning på grund av att jag inte var helt okej i morse.

I natt kom första snön här så idag har Signe gått i snö för första gången. Hon tycker det är hur roligt som helst. Studsar runt och så ska hon äta snön. Kissar dubbelt så många gånger nu jämfört med innan eftersom hon äter snö.

Idag har jag fått reda på att jag ska få tid hos ortopeden för min ljumske i senast februari. Duktigt lång tid. Jobbigt, men det är väl bara att bita ihop. Och jag som skulle behöva springa och få upp lite flås och konditionen innan det är dags för skidsemester. Men jaja, vi får väl se hur det går.

Nu får det bli kvällsrundan med Signe innan jag ska slänga mig på soffan, kolla tv och dricka lite te eller glögg. Eller kanske både och.

Ha en bra kväll!
Puss o Kram!