Therese Karlsson

Fråga
HEJ!
jag har en fråga, jag fick precis reda på att min pojkvän har fått samma sjukdom som dig, och undrar om du har några tips som kan vara bra till honom? vad är bra om han äter/gör? och vad är mindre bra? tack i förhand! <3
Glad jag blir att det går bra för dig!

Svar
Hej!
Usch, det är inget roligt besked.. Var hade han sjukdomen? Har ni fått veta någonting om behandlingen än?

Det var en svår fråga eftersom det så individuellt vad man kan göra och äta och grundar ju så klart sig på hur man mår efter sin behandling. Jag kan ju bara utgå från mig själv.

Läkarna och sköterskorna kommer troligtvis säga till honom att han inte ska äta mat som han tycker väldigt mycket om, det kan senare göra att man förknippar det med sjukdomen och därför inte kan äta det. Men så resonerade inte jag. De dagar jag fått cellgift och dagarna efter åt jag bara sånt jag verkligen var sugen på. Tacos åt jag i stort sätt tre dagar i veckan de veckor jag fick cellgifter. Ibland så försökte vi äta något annat de dagarna jag fått cellfift och ibland gick det bra men det hände också att min sambo fick ta fram och laga tacos till mig istället. Så när det gäller mat så kan jag rekommendera att äta det man är sugen på. Bättre att kunna äta under behandlingen för kroppens skull, om det sen är någonting man inte kan äta när man är frisk igen tycker inte jag spelar så stor roll.

Någonting jag kan rekommendera att han gör är att röra på sig. Felet jag gjode i början var att jag låg hemma på soffan hela dagarna. En period var jag ständigt trött på dagarna så jag vilade mycket så då kunde jag inte sova på nätterna. Så att försöka gå en liten runda en eller två gånger om dagen är absolut något att rekommendera. Kan räcka med att man kommer ut en kvart eller så. Jag mådde mycket bättre när jag rörde på mig än när jag bara låg hemma.

En del som jag tycker är viktig under sjukdomstiden är att försöka leva ett så normalt liv som möjligt, i den mån man orkar. Det är inte alla som kan det pga hur man är som person eller vad man har för biverkningar och så vidare. Fortsätta träffa kompisar är viktigt. En del kompisar kanske försvinner, de vet inte hur de ska reagera och bete sig. Jag hoppas att hans kompisar kommer finns där för honom, för de är väldigt viktiga, inte minst nu! Mina kampisar fanns hos mig hela tiden vilket jag är väldigt glad för, utan dem hade jag aldrig klarat detta!  

Det viktigaste av allt - Tänk positivt! Att gräva ner sig och tänka att allt ska gå åt helvete för att han har fått cancer är det dummaste han kan göra. Givetvis kommer det dagar då man mår dåligt och undrar hur allt ska gå och det kommer kännas hopplöst, men man måste få må dåligt också! Speciellt är det viktigt att ni runt omkring honom är positiva. Det går inte alltid, men försök.

Allting jag jag skrivit nu är relaterat till mig själv. Jag har mått väldigt bra under min behandling och därför har de blivit relativt lätt för de min omgivning (tror jag i alla fall, de har inte sagt något annat). Det är svårt att säga varför jag mått så bra, men kroppen reagerar ju olika på behandlingarna och så vidare. Men jag själv tror att mycket ligger i att jag har haft en underbar sambo, familj och vänner runt omkring mig hela tiden. Men framför allt att jag varit så positiv och försökt göra allt jag vill göra.

Har du eller din pojkvän mer frågor eller bara behöver skriva med någon, kan vara skönt att ventilera med någon utomstående så är det bara att skriva. Ni får gärna mejla också, det är inga problem, kan jag hjälpa till så är det ju bara bra. ([email protected])

Jag håller tummarna för att allt ska gå bra!